Remissvar med kritik mot kommittébetänkande om olika sätt att ersätta Tryckfrihetsförordningen med något annat

Som ledamot i Presstödsnämnden har jag nyligen (den 14 februari 2011) varit med och lämnat remissvar på Yttrandefrihetskommitténs debattbetänkande.

Detta betänkande har jag också talat om på ett seminarium som kommittén anordnade i november. Mitt anförande där finns i utskrift här på bloggen - se den 16 november 2010!

I nämnden blev det 5 röster mot 3 för den linje som jag och andra ville ha. Vi som bildade majoritet avgav det här yttrandet:

"Yttrandefrihetskommitténs debattbetänkande innehåller enbart sådana alternativ där Tryckfrihetsförordningen (TF) upphör. Det tryckta ordet inordnas i alla tre fallen i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), där markbundna etermediers etableringskontroll, innehållsvillkor och indragningsmakt på så sätt blir en del av grundmodellen för regleringen av det fria ordet.

Kommittén har i vart fall visat att den i direktiven berörda tanken på ett grundlagsskydd där bestämmelserna är teknikoberoende inte är genomförbar. Den ”teknikneutralitet” som förenar debattbetänkandets tre modeller uttrycker att det varit en utgångspunkt för detta betänkande att Tryckfrihetsförordningen inte skall vara kvar.

Kommittén har inte visat att det förekommer gränsdragnings- eller andra svårigheter som inte kan lösas inom ramen för nuvarande ordning med TF och YGL som två grundlagar. Inför kommitténs slutbetänkande bör kompletteringar av dessa båda nuvarande grundlagar i första hand utredas, och de många fundamentala skyddsreglerna för det fria ordet i Sverige bevaras, däribland de av kommittén nämnda s.k. ”grundbultarna”.

Av debattbetänkandets tre modeller har den s.k. ansvarsmodellen störst likheter med det gällande svenska grundlagsskyddet. Det har inte påvisats några avgörande fördelar med denna modell som inte skulle kunna uppnås även inom TF och YGL. Ansvarsmodellen kan dock innebära oklarheter eller förlorat grundlagsskydd, när det gäller meddelarfriheten i vissa fall respektive tryckta skrifter som sprids i Sverige men är utgivna i andra länder utan att ha svenskt utgivningsbevis eller svenska ansvarsuppgifter.

De s.k. verksamhets- och ändamålsmodellerna innebär avsevärda och negativa förändringar i grundlagsreglernas principiella uppbyggnad. Den förstnämnda ändrar perspektivet från att tryck- och yttrandefriheten är en grundlagsstadgad mänsklig rättighet för alla till att den i princip blir en särreglering för det som prövas vara massmedieföretag.

Ändamålsmodellen inskränker grundlagsskyddet till yttranden med ett begränsat antal syften, opinionsbildning, journalistik, litteratur och konst. Förutom att ställa så betydelsefulla saker som vetenskapliga verk, religiös förkunnelse samt uppslagsböcker och många andra faktasammanställningar utanför grundlagsskydd innebär modellen en oskarp avgränsning – med ett oklart rättsläge om vilka delar av exempelvis en tidnings innehåll som i gränsfall anses ha ett tillräckligt journalistiskt eller tillräckligt konstnärligt syfte.

Såväl verksamhets- som ändamålsmodellerna innebär betydande risker för det fria ordets skydd, de bör avvisas och inte ligga till grund för lagförslag."

Protokollet finns på nämndens hemsida: www.presstodsnammnden.se