I den kristna dagstidningen Dagen skriver jag i dag om den JK-anmälan som en riksdagsledamot (sd) gjort i syfte att Justitiekanslern ska väcka åtal för förtal mot Dagens ansvarige utgivare. Bakgrunden är att Dagen för en tid sedan intervjuade riksdagsledamoten Nalin Pekgul (s) och återgav det hon sade om rasistiska och nazistiska drag hos sd.
Om detta skriver jag bland annat:
" Den som menar allvar med en sådan anmälan anser att det som tryckts ska leda till straff eller skadestånd eller båda delarna, så att andra tystnar och avskräcks från att säga samma sak.
Med vårt lands liberala tryckfrihetsförordning är [denna] ... JK-anmälan dessbättre ett tomt hot, eller om man så vill en propagandagest utan verkan. En tidning måste kunna rapportera om även de hårdare orden i den politiska debatten utan att det blir rättegång mot utgivaren, och de som är aktiva i politiken måste kunna ge intervjuer i skydd av ansvarige utgivarens ensamansvar. "
I Dagen pekar jag också på likheten mellan detta försök att få en tidning åtalad för en intervju med hur andra ytterhögerpartier agerat i liknande syften:
" Den danska partiledaren Pia Kjaersgaard - hyllad som hjältinna i Kent Ekeroths parti - utmärkte sig i valrörelsen genom att i Skåne påstå att yttrandefriheten i Sverige var mindre än i Danmark (ett land med påfallande svagt grundlagsskydd för det fria ordet).
Pia Kjaersgaards verkliga syn på dessa frågor har dock visat sig i en flerårig rättsprocess i Danmark, där en av Kjaersgaards meningsfränder som EU-motståndare släpats inför domstol och dömts i två instanser, för att till sist i alla fall räddas av Högsta Domstolen i Köpenhamn. Denna kvinna, som tillhör en annan EU-fientlig grupp än Kjaersgaard, hade inte gjort något värre än att offentligt säga att hon inte gärna vill förknippas med Kjaersgaards rasistiska synpunkter.
Den som verkligen satte i system att försöka tysta kritiker som påtalade rasism och nazistiska kopplingar var dock österrikaren Jörg Haider [ledare för partierna FPÖ och BZÖ i Österrike, regeringschef i Kärnten, död i bilkrasch efter grovt rattfylleri]. Han lät organisera mängder av processer mot journalister, meningsmotståndare och till och med en professor, som skulle dömas för föga märkliga intervjusvar i utländsk tv."
I en sådan miljö som den österrikiska, där det fria ordet är svagt skyddat, skulle sd:s riksdagsledamöter kunna trivas mycket bättre. Där skulle de ha större möjligheter att komma åt sina kritiker med anmälningar, stämningar och skadeståndshot.
I vårt land kan vi föra samhällsdebatten inom mycket vida gränser och inte riskera att dömas för det.
" Men även i Sverige finns ett par paragrafer som kan aktualiseras av tillväxten av extremism och våldsagitation på politikens båda ytterkanter. Det som då kan bli aktuellt är inte [sd:s]... patetiska försök till missbruk av förtalsparagrafen, men däremot brotten hets mot folkgrupp (av uppenbara skäl när det gäller den miljö där Sverigedemokraterna är en del) samt uppvigling."
Verklig uppvigling till politiskt våld är en allvarlig sak, men då handlar det om något annat än att kleta uppviglarstämpeln på de seriösa nyhetsmediernas granskningar och omdömen om de s.k. "Sverigedemokraterna".
Hela texten till min artikel i Dagen finns på tidningens hemsida, länken finns här.
torsdag 14 oktober 2010
Misslyckat sd-försök att tysta den kristna tidningen Dagen
Etiketter:
Danmark,
Sverigedemokraterna,
Tidningen Dagen,
tryckfrihet,
Österrike
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.