Mona Sahlin kan formulera sig så att allt blir taktik. Ibland blir det riktigt konstigt.
I Aktuellt i TV, en måndagkväll tidigare i valrörelsen, uppträdde hon som om hon trodde att väljarna hade glömt att det för knappt två år sedan bröt ut en internationell finanskris. Den slog hårt mot Sverige utifrån. Den fick tillfälligt världshandeln att sjunka dramatiskt, mer än någon gång i fredstid efter den svåra 30-talsdepressionen. Det drabbade svenska exportföretag mycket hårt, och det kunde inte undvikas att arbetslösheten steg
Nu är vi på väg ur den krisen, produktionen ökar igen och arbetslösheten sjunker, även om spåren avc krisen fortfarande märks.
Men i Mona Sahlins taktiskt uträknade sätt att beskriva det så finns den internationella krisen inte med. I Aktuellt hade hon i stället det här orsakssambandet – fyrpartiregeringen hade följt skattesänkarvägen och den hade misslyckats och jobben ”hade försvunnit”.
Socialdemokraterna har ogillat alla fyra stegen i jobbskatteavdraget och röstat emot samtliga, även om de just nu accepterar dem i alla fall, samtidigt som de säger att alltihop var fel.
Jobbskatteavdraget gjorde det mer lönande att arbeta. Men detta kunde givetvis inte förhindra att Sverige drabbades kraftigt när en internationell kris minskade investeringar och efterfrågan på svenska exportvaror.
När krisen som kom utifrån var som djupast var förstås frågan en av frågorna om det skulle tas ett steg till med jobbskatteavdraget. Men då behövdes också en expansiv finanspolitik som understödde riksbankens räntesänkning för att förhindra att konjunkturnedgången förvärrades med långt mer allvarlig arbetslöshet.
Hade regeringen då följt socialdemokraternas recept när det gäller jobbskatteavdraget så hade arbetslösheten förvärrats.
måndag 13 september 2010
söndag 12 september 2010
Lästips: Göteborgs-Posten om Sverigedemokraternas och nazisternas propagandanivå
Dagens lästips är en tänkvärd ledare i Göteborgs-Posten, om det osvenska i de s.k. "Sverigedemokraternas" värderingar och propaganda. "Svensk demokrati och svenskhet i sin rätta bemärkelse bygger", skriver G-P, "på respekt för individen, på att ingen skall behöva förföljas eller behandlas nedsättande på grund av att man tillhör en viss grupp":
" Sverigedemokraterna ägnar sig åt en försåtlig valrörelse, där man försöker framställa sig som bärare av gamla svenska folkhemsideal. Den otäcka valfilm partiet producerade, och som stoppades av TV4 för visning, ger dock den sanna bilden.
Byt ut de spöklika gestalterna i hucklen mot kroknästa judar och vi är nere på den propagandanivå som kännetecknades av Der Stürmer i 30-talets Nazityskland.
Svensk demokrati och svenskhet i sin rätta bemärkelse bygger på respekt för individen, på att ingen skall behöva förföljas eller behandlas nedsättande på grund av att man tillhör en viss grupp eller har en viss religion och på den öppenhet för nya värderingar och impulser som bidragit till ett växande välstånd. Ett samhälle som strävar efter att inkludera människor, inte att exkludera.
Ett ställningstagande till Sverigedemokraterna handlar slutgiltigt om den människosyn man själv vill stå för. Få har uttryckt det bättre än Fredrik Reinfeldt: den som tycker om Sverige röstar inte på Sverigedemokraterna. "
Tidningen Der Stürmer, som G-P nämner i texten var en nationalsocialistisk partitidning, som utmärkte sig med grov antisemitisk propaganda både före och efter Adolf Hitlers maktövertagande. Partiledningen i Sd är inga Hitlertyper, även om deras parti har vuxit fram ur den svenska nynazismen och sedan korsat sig med skånska missnöjesrörelser. G-P:s jämförelse mellan Sd:s TV-propaganda och Der Stürmer är dock hård men rättvisande.
Nazisternas propagandamakare på 30-talet, Joseph Goebbels och andra, hade inte tillgång till TV-reklam. Den tekniken fanns inte. Men hade de kunnat göra TV-reklam så hade nivån, som G-P helt riktigt påpekar, varit jämförbar med den som Åkessons partiledning nu visat att den för egen del föredrar.
Länk till hela G-P-artikeln finns här.
" Sverigedemokraterna ägnar sig åt en försåtlig valrörelse, där man försöker framställa sig som bärare av gamla svenska folkhemsideal. Den otäcka valfilm partiet producerade, och som stoppades av TV4 för visning, ger dock den sanna bilden.
Byt ut de spöklika gestalterna i hucklen mot kroknästa judar och vi är nere på den propagandanivå som kännetecknades av Der Stürmer i 30-talets Nazityskland.
Svensk demokrati och svenskhet i sin rätta bemärkelse bygger på respekt för individen, på att ingen skall behöva förföljas eller behandlas nedsättande på grund av att man tillhör en viss grupp eller har en viss religion och på den öppenhet för nya värderingar och impulser som bidragit till ett växande välstånd. Ett samhälle som strävar efter att inkludera människor, inte att exkludera.
Ett ställningstagande till Sverigedemokraterna handlar slutgiltigt om den människosyn man själv vill stå för. Få har uttryckt det bättre än Fredrik Reinfeldt: den som tycker om Sverige röstar inte på Sverigedemokraterna. "
Tidningen Der Stürmer, som G-P nämner i texten var en nationalsocialistisk partitidning, som utmärkte sig med grov antisemitisk propaganda både före och efter Adolf Hitlers maktövertagande. Partiledningen i Sd är inga Hitlertyper, även om deras parti har vuxit fram ur den svenska nynazismen och sedan korsat sig med skånska missnöjesrörelser. G-P:s jämförelse mellan Sd:s TV-propaganda och Der Stürmer är dock hård men rättvisande.
Nazisternas propagandamakare på 30-talet, Joseph Goebbels och andra, hade inte tillgång till TV-reklam. Den tekniken fanns inte. Men hade de kunnat göra TV-reklam så hade nivån, som G-P helt riktigt påpekar, varit jämförbar med den som Åkessons partiledning nu visat att den för egen del föredrar.
Länk till hela G-P-artikeln finns här.
lördag 11 september 2010
För att skydda rösträttens värde - var aktsam med målstyrning, ramlagstiftning och tjänstemannavälde
Där det finns ett polititiskt innehåll i statsmaktens och kommunernas beslut ska de som bestämmer känna trycket från den allmänna och lika rösträtten. Alternativet - ett elitstyre av jurister eller byråkrater som inte behöver tänka på några väljare - är däremot fel system.
Diktaturläror, rasism och extremister kan hota vår demokrati, både inifrån och utifrån. Det är viktigt att vi är vaksamma där. Men det är inte det enda vi behöver vara vaksamma inför.
Av det som kan undergräva vår demokrati inifrån är det största hotet i dag att byråkrati och domstolar tar över mer och mer politisk makt. Vår rösträtt blir på det sättet trubbigare och svagare.
Det kan bli en ond cirkel. Om tjänstemännen ändå styr blir det mer ointressant att vara folkvald. Då kan intresset för att rösta och vara aktiv i partier sjunka ytterligare.
Jag har skrivit om detta många gånger, bland annat i Hallands Nyheter 2006. Den här texten är ett sammandrag av delar av den artikeln, med ett par tillägg:
" Alla som vill bevara vår demokrati måste se upp med ämbetsmannaväldets expansion, inte bara på ett eller två utan på en hel rad områden:
Målstyrning och ramlagstiftning är en förrädisk teknik som gör att riksdag och fullmäktige beslutar om vackra ord och målskrivningar, medan den verkliga makten att avgöra målkonflikter och intressemotsättningar hamnar hos tjänstemän eller i domstolar.
När tjänstemännen märkt att deras makt ökat och att de förtroendevalda försvagats har de börjat öka anspråken på att färre folkvalda skall påverka mindre av politiken. Kommunalråd och kommundirektörer dominerar mer än tidigare. Men den folkliga kontrollen av tjänstemännen kan då bli försvagad.
På motsvarande sätt vill höga statliga ämbetsmän gärna ha ämbetsverk där generaldirektören är enrådig, och där det inte finns styrelser av förtroendevalda som har makt att avgöra politiskt känsliga avvägningsfrågor. Det här var bland annat orsaken till förbittringen i glesbygderna över att man, ... [innan den nuvarande regeringens förändring av handläggningsordningen, ... hade] så svårt att demokratiskt påverka rovdjursfrågorna. "
Jag tog också upp de svenska förvaltningsdomstolarnas ökade roll i ärenden med ett tydligt innehåll av politiska avvägningsfrågor:
Dessa domstolar ... "har länge avgjort både rättsfrågor och lämplighetsfrågor. När mängder med ärenden som även har politiskt innehåll överlämnats till dessa domstolar har de blivit allt mer av oansvariga politiska makthavare.
I dessa domstolar blandas nu dömande, lagstiftande och verkställande makt på ett alldeles promiskuöst sätt."
Det skulle enligt min mening behövas en kraftfull reform där politiken togs bort ur domstolarna.
Vi behöver ta dessa och andra hot mot folkstyret på ett större allvar, för att skydda rösträttens värde.
Riksdagen behöver slå vakt om sin egen lagstiftningsmakt och budgetmakt, och inte låta dessa glida över till tjänstemän eller domstolar.
I kommunerna behöver de som är folkvalda se till att själva hålla ett fast grepp om de viktiga frågorna.
Diktaturläror, rasism och extremister kan hota vår demokrati, både inifrån och utifrån. Det är viktigt att vi är vaksamma där. Men det är inte det enda vi behöver vara vaksamma inför.
Av det som kan undergräva vår demokrati inifrån är det största hotet i dag att byråkrati och domstolar tar över mer och mer politisk makt. Vår rösträtt blir på det sättet trubbigare och svagare.
Det kan bli en ond cirkel. Om tjänstemännen ändå styr blir det mer ointressant att vara folkvald. Då kan intresset för att rösta och vara aktiv i partier sjunka ytterligare.
Jag har skrivit om detta många gånger, bland annat i Hallands Nyheter 2006. Den här texten är ett sammandrag av delar av den artikeln, med ett par tillägg:
" Alla som vill bevara vår demokrati måste se upp med ämbetsmannaväldets expansion, inte bara på ett eller två utan på en hel rad områden:
Målstyrning och ramlagstiftning är en förrädisk teknik som gör att riksdag och fullmäktige beslutar om vackra ord och målskrivningar, medan den verkliga makten att avgöra målkonflikter och intressemotsättningar hamnar hos tjänstemän eller i domstolar.
När tjänstemännen märkt att deras makt ökat och att de förtroendevalda försvagats har de börjat öka anspråken på att färre folkvalda skall påverka mindre av politiken. Kommunalråd och kommundirektörer dominerar mer än tidigare. Men den folkliga kontrollen av tjänstemännen kan då bli försvagad.
På motsvarande sätt vill höga statliga ämbetsmän gärna ha ämbetsverk där generaldirektören är enrådig, och där det inte finns styrelser av förtroendevalda som har makt att avgöra politiskt känsliga avvägningsfrågor. Det här var bland annat orsaken till förbittringen i glesbygderna över att man, ... [innan den nuvarande regeringens förändring av handläggningsordningen, ... hade] så svårt att demokratiskt påverka rovdjursfrågorna. "
Jag tog också upp de svenska förvaltningsdomstolarnas ökade roll i ärenden med ett tydligt innehåll av politiska avvägningsfrågor:
Dessa domstolar ... "har länge avgjort både rättsfrågor och lämplighetsfrågor. När mängder med ärenden som även har politiskt innehåll överlämnats till dessa domstolar har de blivit allt mer av oansvariga politiska makthavare.
I dessa domstolar blandas nu dömande, lagstiftande och verkställande makt på ett alldeles promiskuöst sätt."
Det skulle enligt min mening behövas en kraftfull reform där politiken togs bort ur domstolarna.
Vi behöver ta dessa och andra hot mot folkstyret på ett större allvar, för att skydda rösträttens värde.
Riksdagen behöver slå vakt om sin egen lagstiftningsmakt och budgetmakt, och inte låta dessa glida över till tjänstemän eller domstolar.
I kommunerna behöver de som är folkvalda se till att själva hålla ett fast grepp om de viktiga frågorna.
fredag 10 september 2010
Förtryckets Iran - stenade kvinnor och hängda politiska oliktänkande
I stora delar av världen uppmärksammas att en kvinna i Iran kan bli avrättad inom några dagar för att ha haft en olovlig sexuell förbindelse. Hon är dömd att stenas till döds. Detta är dessvärre inte unikt, sådana dödsdomar verkställs gång på gång av den iranska regimen.
De flesta dödsstraff i Iran verkställs däremot genom hängning. Inte så sällan är det politiska rättegångar som följs av att politiskt oliktänkande dödas i galgen. Iran är ett av de länder i världen där dödsstraffet används mest. I antalet genomförda avrättningar per miljon invånare ligger Iran mycket högt.
När kurder som är politiskt oppositionella hotas av avrättning för politiska "brott" är tystnaden i omvärlden oftast stor. Jag skrev 2007 i Svenska Dagbladet om ett sådant fall, där två journalister på en kurdisk oppositionstidning hade dömts till hängning.
När det skrevs pågick den svenska exportkreditgivningen till Iran fortfarande utan nämnvärda hinder. Senare har det skett begränsningar där, men så var det inte då. Vare sig från regeringen, från oppositionen, inom näringslivet eller i pressen hördes det några andra invändningar mot att svenska företag fick svenska exportkreditgarantier för fortsatta affärer med en regim som avrättar politiskt oliktänkande och stenar kvinnor till döds. Ericsson - det stora telefonföretaget - lät i vart fall inte dödsdomarna vara något hinder för att både göra affärer och söka statliga garantier för dem.
Hur det sedan gick med de båda dödsdömda kurdiska journalisterna vet jag inte. Kanske lever de, kanske är de döda. Åtminstone den ena dödsdomen blev efter internationell uppmärksamhet uppskjuten eller omvandlad till fängelsestraff. Nyhetsförmedlingen i sådana här fall är för det mesta ofullständig på grund av både censurförhållandena inom Iran och ointresset för frågan på många redaktioner i Sverige och andra länder.
Här är länken till min artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet
De flesta dödsstraff i Iran verkställs däremot genom hängning. Inte så sällan är det politiska rättegångar som följs av att politiskt oliktänkande dödas i galgen. Iran är ett av de länder i världen där dödsstraffet används mest. I antalet genomförda avrättningar per miljon invånare ligger Iran mycket högt.
När kurder som är politiskt oppositionella hotas av avrättning för politiska "brott" är tystnaden i omvärlden oftast stor. Jag skrev 2007 i Svenska Dagbladet om ett sådant fall, där två journalister på en kurdisk oppositionstidning hade dömts till hängning.
När det skrevs pågick den svenska exportkreditgivningen till Iran fortfarande utan nämnvärda hinder. Senare har det skett begränsningar där, men så var det inte då. Vare sig från regeringen, från oppositionen, inom näringslivet eller i pressen hördes det några andra invändningar mot att svenska företag fick svenska exportkreditgarantier för fortsatta affärer med en regim som avrättar politiskt oliktänkande och stenar kvinnor till döds. Ericsson - det stora telefonföretaget - lät i vart fall inte dödsdomarna vara något hinder för att både göra affärer och söka statliga garantier för dem.
Hur det sedan gick med de båda dödsdömda kurdiska journalisterna vet jag inte. Kanske lever de, kanske är de döda. Åtminstone den ena dödsdomen blev efter internationell uppmärksamhet uppskjuten eller omvandlad till fängelsestraff. Nyhetsförmedlingen i sådana här fall är för det mesta ofullständig på grund av både censurförhållandena inom Iran och ointresset för frågan på många redaktioner i Sverige och andra länder.
Här är länken till min artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet
Blåst kommun bör se till att det inte upprepas en gång till
I Vimmerby Tidning den 6 september finns en nyhetsartikel om hur Eksjö kommun beviljade ett bidrag till uppsättningen av musikalen Peter Pan genom att anslå pengar till att teaterföreningen Kultureken skulle hyra en byggnad av kommunens eget Industribyggnadsbolag. Föreningen använde i stället pengarna till annat, betalade inte till det kommunala bolaget och återkom sedan med en begäran om mer kommunala pengar. Länk till Vimmerby Tidnings artikel, där jag är intervjuad, finns här.
I kommunfullmäktige i Eksjö har jag lagt fram en motion som bland annat handlar om hur sådana här blåsningar ska undvikas i fortsättningen. I den här frågan står det så här i motionen:
" Inträffade händelser motiverar en viss uppstramning av villkoren för kommunala bidrag till kultur- och andra evenemang samt andra bidrag av liknande slag.
Det har under Kommunstyrelsens och Ledningsutskottets behandling av en del bidragsärenden framkommit att det inträffat att ett bidrag knutet till förhyrning av lokal i kommunalt bolag i själva verket använts till annat, varefter bidragsmottagaren återkommit med nya krav på kommunala pengar, i ett läge när projektet avancerat så långt att kommunen hamnat i något av en tvångssituation. ... "
Yrkandet i den här delen är:
"att kultur-, evenemangs- och andra liknande bidrag, avsedda att användas för hyra av lokaler hos kommunens bolag, utbetalas direkt till bolaget ifråga"
I kommunfullmäktige i Eksjö har jag lagt fram en motion som bland annat handlar om hur sådana här blåsningar ska undvikas i fortsättningen. I den här frågan står det så här i motionen:
" Inträffade händelser motiverar en viss uppstramning av villkoren för kommunala bidrag till kultur- och andra evenemang samt andra bidrag av liknande slag.
Det har under Kommunstyrelsens och Ledningsutskottets behandling av en del bidragsärenden framkommit att det inträffat att ett bidrag knutet till förhyrning av lokal i kommunalt bolag i själva verket använts till annat, varefter bidragsmottagaren återkommit med nya krav på kommunala pengar, i ett läge när projektet avancerat så långt att kommunen hamnat i något av en tvångssituation. ... "
Yrkandet i den här delen är:
"att kultur-, evenemangs- och andra liknande bidrag, avsedda att användas för hyra av lokaler hos kommunens bolag, utbetalas direkt till bolaget ifråga"
Jag blir mycket överraskad om den motionen inte blir bifallen.
torsdag 9 september 2010
En annan utrikespolitik - med demokratiernas samverkan i centrum
Utrikespolitik diskuteras inte mycket i den här valrörelsen. Alliansregeringen har i stora drag fortsatt den tidigare utrikespolitiken från tiden närmast före 2006, och Carl Bildt är det enda statsråd som Mona Sahlin talar väl om.
Vid ett regeringskifte kommer vänsterpartiet närmare ett verkligt utrikespolitiskt inflytande, och detta skulle inte vara bra. En tumregel är att vänsterpartiet (vpk som det förut hette) fortfarande brukar inta den ståndpunkt i internationella konflikter som Sovjetunionen hade intagit om Sovjetunionen hade funnits kvar.
Utrikespolitiken kan dock diskuteras med andra och liberala utgångspunker. Jag skrev en del om detta i tidningen Barometern i Kalmar förra året:
"Vad skulle en annan utrikespolitik innebära? Europa – även Sverige – borde delta i att skapa en bred samverkan mellan demokratier, USA, Indien och många andra, och dessa stater skulle också söka samverkan med andra länder som vill och kan delta i att hålla tillbaka de värsta förtryckarstaterna och därtill samarbeta i andra miljö- och ekonomifrågor av global betydelse. ...
Finns några tecken på att EU-länderna och Sverige är på väg att lägga ut en sådan ny kurs? Det verkar inte så. Snarare tycks EU-länderna i stort vara vilsna.
Stora delar av den utrikespolitiskt engagerade opinionen i Sverige och andra delar av Västeuropa är mer upptagen av att söka samband med Hamas. Men hur man bör göra för att demokratier i Amerika, Europa och tredje världen skall ta vara på det goda tillfälle som presidentskiftet i USA har gett tycks alltför få ägna tid åt. "
Hela artikeln - som innehåller en del om förfallet i FN och om massmorden i Sudan - finns på den här adressen:
http://www.barometern.se/nyheter/debatt/demokratier-maste-samarbeta%281192852%29.gm
Vid ett regeringskifte kommer vänsterpartiet närmare ett verkligt utrikespolitiskt inflytande, och detta skulle inte vara bra. En tumregel är att vänsterpartiet (vpk som det förut hette) fortfarande brukar inta den ståndpunkt i internationella konflikter som Sovjetunionen hade intagit om Sovjetunionen hade funnits kvar.
Utrikespolitiken kan dock diskuteras med andra och liberala utgångspunker. Jag skrev en del om detta i tidningen Barometern i Kalmar förra året:
"Vad skulle en annan utrikespolitik innebära? Europa – även Sverige – borde delta i att skapa en bred samverkan mellan demokratier, USA, Indien och många andra, och dessa stater skulle också söka samverkan med andra länder som vill och kan delta i att hålla tillbaka de värsta förtryckarstaterna och därtill samarbeta i andra miljö- och ekonomifrågor av global betydelse. ...
Finns några tecken på att EU-länderna och Sverige är på väg att lägga ut en sådan ny kurs? Det verkar inte så. Snarare tycks EU-länderna i stort vara vilsna.
Stora delar av den utrikespolitiskt engagerade opinionen i Sverige och andra delar av Västeuropa är mer upptagen av att söka samband med Hamas. Men hur man bör göra för att demokratier i Amerika, Europa och tredje världen skall ta vara på det goda tillfälle som presidentskiftet i USA har gett tycks alltför få ägna tid åt. "
Hela artikeln - som innehåller en del om förfallet i FN och om massmorden i Sudan - finns på den här adressen:
http://www.barometern.se/nyheter/debatt/demokratier-maste-samarbeta%281192852%29.gm
Två lästips - om tunna röda löften och grönvänsterns misstag att bilda kartell med yttervänstern i v
Två lästips ur dagens morgontidningar:
I Dagens Nyheter bidrar finansminister Anders Borg på DN Debatt med synpunkter på varför den skär-röd-gröna oppositionen ser ut att lova så mycket men finansiera så litet. Flera av de delfrågor han tar upp är kontroversiella när det gäller hur man skall räkna. Men det är ett viktigt inlägg i en viktig fråga.
Adressen till Anders Borgs DN-inlägg är den här:
http://www.dn.se/debatt/de-rodgrona-riskerar-svika-loftena-till-pensionarerna-1.1167159
I Upsala Nya Tidning finns en tänkvärd ledaratikel om det missgrepp miljöpartiets ledning gjorde när den gick med på att ta in Lars Ohly och dennes parti i vänsterkartellen. Kartellen med det gamla kommunistpartiet skadar inte bara socialdemokraterna, som bland annat låtit sin utrikespolitik dras i väg åt Ohlys håll. Även miljöpartiet förlorar möjligheter till att få röster och inflytande genom detta felsteg, menar UNT. Den bedömningen instämmer jag i.
UNT:s artikel har den här adressen:
http://www.unt.se/ledare/miljopartiets-misstag-1036615.aspx
PS
En komplettering om skillnader mellan illusion och realitet i oppositionens löften - främst då det gäller inverkan på antalet jobb - finns på den här adressen:
http://www.alliansen.se/wp-content/uploads/2010/09/rödgrönt-jobbstopp.pdf
I Dagens Nyheter bidrar finansminister Anders Borg på DN Debatt med synpunkter på varför den skär-röd-gröna oppositionen ser ut att lova så mycket men finansiera så litet. Flera av de delfrågor han tar upp är kontroversiella när det gäller hur man skall räkna. Men det är ett viktigt inlägg i en viktig fråga.
Adressen till Anders Borgs DN-inlägg är den här:
http://www.dn.se/debatt/de-rodgrona-riskerar-svika-loftena-till-pensionarerna-1.1167159
I Upsala Nya Tidning finns en tänkvärd ledaratikel om det missgrepp miljöpartiets ledning gjorde när den gick med på att ta in Lars Ohly och dennes parti i vänsterkartellen. Kartellen med det gamla kommunistpartiet skadar inte bara socialdemokraterna, som bland annat låtit sin utrikespolitik dras i väg åt Ohlys håll. Även miljöpartiet förlorar möjligheter till att få röster och inflytande genom detta felsteg, menar UNT. Den bedömningen instämmer jag i.
UNT:s artikel har den här adressen:
http://www.unt.se/ledare/miljopartiets-misstag-1036615.aspx
PS
En komplettering om skillnader mellan illusion och realitet i oppositionens löften - främst då det gäller inverkan på antalet jobb - finns på den här adressen:
http://www.alliansen.se/wp-content/uploads/2010/09/rödgrönt-jobbstopp.pdf
onsdag 8 september 2010
Liberalismen
Det har blivit gott om halvliberaler i Sverige, sådana partier och organisationer och tidningar som gärna svänger sig med själva ordet, men bara vill kännas vid delar av liberalismen. Dessutom har liberalismen gott om fiender, på båda ytterkanterna, som verkligen avskyr liberalismen och beskriver den som allt möjligt ont.
Om liberalismen har jag nyligen skrivit några rader broschyrtext.
Liberalismen är det fria samhällets starkaste grund. Den står för:
o den andliga friheten,
o det fria ordet,
o det personliga ansvaret,
o det demokratiska systemet, och
o samverkan mellan fria länder för frihetens bevarande.
Sverige har en egen, stark liberal tradition – för:
o frihandel och marknadsekonomi,
o utbildning och socialförsäkringar,
o kvinnors och mäns jämställdhet, och
o goda sociala förhållanden.
Demokratin ska försvaras, men också vårdas. De viktiga kommunala besluten ska tas av folkvalda, som ansvarar inför väljarna. Tjänstemannavälde får inte ta över.
Om liberalismen har jag nyligen skrivit några rader broschyrtext.
Liberalismen är det fria samhällets starkaste grund. Den står för:
o den andliga friheten,
o det fria ordet,
o det personliga ansvaret,
o det demokratiska systemet, och
o samverkan mellan fria länder för frihetens bevarande.
Sverige har en egen, stark liberal tradition – för:
o frihandel och marknadsekonomi,
o utbildning och socialförsäkringar,
o kvinnors och mäns jämställdhet, och
o goda sociala förhållanden.
Demokratin ska försvaras, men också vårdas. De viktiga kommunala besluten ska tas av folkvalda, som ansvarar inför väljarna. Tjänstemannavälde får inte ta över.
Dawit Isaak - svensk samvetsfånge i Eritrea - nominerad till EU-parlamentets Sacharovpris
Expressen rapporterar i dag (8/9) att tre folkpartister och en centerpartist i EU-parlamentet har nominerat den fängslade svenske medborgaren, författaren och redaktören Dawit Isaak till att få EU-parlamentets Sacharovpris.
Expressens nyhetsartikel finns på den här adressen:
http://www.expressen.se/nyheter/freedawit/1.2127388/mandela-har-fatt-priset-nu-kan-det-bli-dawits-tur
Dawit Isaak, som förut var bosatt i Göteborgstrakten, där hans familj nu också har fått en fristad, skulle vara en värdig pristagare. Andrej Sacharov var en förkämpe för demokrati i Ryssland. Dawit Isaak sitter fängslad i Eritrea därför att han, som en av redaktörerna i den oberoende pressen i Eritrea, verkade för fria val och pressfrihet. Han spärrades in 2001 när regimen ställde in de planerade riksdagsvalen och krossade samtliga demokratiska och icke-statliga medier.
Om några av mina många egna artiklar om Dawit Isaak och förtrycket i Eritrea se den här bloggen för 30 maj i år.
Expressens nyhetsartikel finns på den här adressen:
http://www.expressen.se/nyheter/freedawit/1.2127388/mandela-har-fatt-priset-nu-kan-det-bli-dawits-tur
Dawit Isaak, som förut var bosatt i Göteborgstrakten, där hans familj nu också har fått en fristad, skulle vara en värdig pristagare. Andrej Sacharov var en förkämpe för demokrati i Ryssland. Dawit Isaak sitter fängslad i Eritrea därför att han, som en av redaktörerna i den oberoende pressen i Eritrea, verkade för fria val och pressfrihet. Han spärrades in 2001 när regimen ställde in de planerade riksdagsvalen och krossade samtliga demokratiska och icke-statliga medier.
Om några av mina många egna artiklar om Dawit Isaak och förtrycket i Eritrea se den här bloggen för 30 maj i år.
Vem skyddas när polisen görs blind ? - Ett annat perspektiv på DNA-register med mera
Hur domarna blir i rättegången om "helikopterrånet" i Stockholm återstår att se. Men en sak påmindes vi alla om när rånarna, med en väska och en papperslapp utanför en obevakad hangar höll polisens helikoptrar kvar på backen. Ofta är det för enkelt att vara brottsling, och för svårt att vara polis.
Om sådana frågor skrev jag en krönika i Borås Tidning. Den ger ett annat perspektiv på frågor om register, övervakning och "intergritet" än det som är vanligast i storstadsmedierna:
" Nu för tiden är det mycket lättare än förr att förflytta människor, pengar, knark och vapen inom landet och över gränser. Samtidigt har polis och andra myndigheter fått regler som begränsar spaning och sparande av information.
Ofta ställs krav på fler sådana inskränkningar. En del kan vara motiverade. Andra ger faktiskt orimliga fördelar för allt från sexualmördare och värdepappersbedragare till våldsmän från terroristorganisationer. Det gäller alltså både personer som är farliga för andra individer och sådana som kan vara hela samhällets och demokratins fiender.
Det här är – jag vet det – inte det vanliga perspektivet när registrering, spaning, avlyssning och annat sådant diskuteras. Ofta gör man det då väldigt lätt för sig. När information samlas och lagras så att polisen under en utredning kan komma åt den ser man ett hot mot det som kallas integriteten, och talar om stora, farliga staten som hotar den lilla, enskilda människan.
I vårt fria och demokratiska land stämmer den där bilden enligt min mening väldigt dåligt med de hot som vanliga människor eller vårt fria samhällssystem i verkligheten utsätts för.
Ett liberalt land är inte ett försvarslöst land, det ska skydda både sina medborgare som individer och sitt fria samhällssystem. "
Jag tog sedan upp två av de mest omdebatterade registerfrågorna, sparande av datauppgifter om telesamtal (en fråga där nuvarande regering inte kommit fram till vad den skall föreslå) samt DNA-registret:
" Ett av de lagförslag som fått hårdast kritik på senare år gäller att telefonföretag ska bli tvungna att spara datauppgifterna om vilka samtal som ringts varifrån och vart, under mellan ett halvt och två års tid för att polisen skall kunna ta fram dem i brottsutredningar. Det är ett av de mer värdefulla redskap polisen nu har, och har haft stor betydelse för att klara upp brott. Ändå vill många utplåna informationen snabbt, så att polisen blir blindare.
Om någon ändå tror att sådana här ”integritetsregler” bara handlar om att skydda individen mot staten så låt oss i stället se på det kriminaltekniska DNA-registret! 2008 mördade en man från Hofors en flicka i Stjärnsund i Dalarna. 1995 hade han dömts för ett våldtäktsförsök, 2000 sexmördade han en kvinna i Falun. 1995 blev han inte DNA-testad. I utredningen av mordet 2000 togs DNA från gärningsmannen till vara vid obduktionen. Den skyldige blev dock inte DNA-testad förrän för sent, när flickmordet 2008 redan var ett faktum.
Det är nu förbjudet för polisen att i jakt på en sexmördare systematiskt DNA-testa alla personer som någon gång förekommit som dömda eller misstänkta i en sexbrottsutredning.
Men även om mannens DNA hade arkiverats efter våldtäktsförsöket 1995 hade det varit bortgallrat och förstört 2008, ifall han inte under mellantiden blivit misstänkt eller fälld för ett nytt brott. Även sexualbrottslingars DNA-prov rensas ur registret efter bara tio år, av hänsyn till brottslingens ”integritet”, menas det – men till uppenbar fara för de kvinnor som drabbas av svårfångade serieförbrytare.
Reglerna för DNA-registret skyddar inte friheten i vårt land. De skyddar inte heller medborgare mot brott. Däremot ökas risken att individer drabbas av brott. Upprepad brottslighet underlättas genom att personer som rör sig i grovt kriminella miljöer eller har farliga personlighetsstörningar ibland inte får registreras, och i andra fall inte får förbli registrerade i DNA-registret. "
Det som jag redogör för i de två sista styckena har jag alltså själv skrivit om i Borås Tidning. Men annars har det, såvitt jag vet, knappast alls uppmärksammats i nyhetsförmedlingen.
Om sådana frågor skrev jag en krönika i Borås Tidning. Den ger ett annat perspektiv på frågor om register, övervakning och "intergritet" än det som är vanligast i storstadsmedierna:
" Nu för tiden är det mycket lättare än förr att förflytta människor, pengar, knark och vapen inom landet och över gränser. Samtidigt har polis och andra myndigheter fått regler som begränsar spaning och sparande av information.
Ofta ställs krav på fler sådana inskränkningar. En del kan vara motiverade. Andra ger faktiskt orimliga fördelar för allt från sexualmördare och värdepappersbedragare till våldsmän från terroristorganisationer. Det gäller alltså både personer som är farliga för andra individer och sådana som kan vara hela samhällets och demokratins fiender.
Det här är – jag vet det – inte det vanliga perspektivet när registrering, spaning, avlyssning och annat sådant diskuteras. Ofta gör man det då väldigt lätt för sig. När information samlas och lagras så att polisen under en utredning kan komma åt den ser man ett hot mot det som kallas integriteten, och talar om stora, farliga staten som hotar den lilla, enskilda människan.
I vårt fria och demokratiska land stämmer den där bilden enligt min mening väldigt dåligt med de hot som vanliga människor eller vårt fria samhällssystem i verkligheten utsätts för.
Ett liberalt land är inte ett försvarslöst land, det ska skydda både sina medborgare som individer och sitt fria samhällssystem. "
Jag tog sedan upp två av de mest omdebatterade registerfrågorna, sparande av datauppgifter om telesamtal (en fråga där nuvarande regering inte kommit fram till vad den skall föreslå) samt DNA-registret:
" Ett av de lagförslag som fått hårdast kritik på senare år gäller att telefonföretag ska bli tvungna att spara datauppgifterna om vilka samtal som ringts varifrån och vart, under mellan ett halvt och två års tid för att polisen skall kunna ta fram dem i brottsutredningar. Det är ett av de mer värdefulla redskap polisen nu har, och har haft stor betydelse för att klara upp brott. Ändå vill många utplåna informationen snabbt, så att polisen blir blindare.
Om någon ändå tror att sådana här ”integritetsregler” bara handlar om att skydda individen mot staten så låt oss i stället se på det kriminaltekniska DNA-registret! 2008 mördade en man från Hofors en flicka i Stjärnsund i Dalarna. 1995 hade han dömts för ett våldtäktsförsök, 2000 sexmördade han en kvinna i Falun. 1995 blev han inte DNA-testad. I utredningen av mordet 2000 togs DNA från gärningsmannen till vara vid obduktionen. Den skyldige blev dock inte DNA-testad förrän för sent, när flickmordet 2008 redan var ett faktum.
Det är nu förbjudet för polisen att i jakt på en sexmördare systematiskt DNA-testa alla personer som någon gång förekommit som dömda eller misstänkta i en sexbrottsutredning.
Men även om mannens DNA hade arkiverats efter våldtäktsförsöket 1995 hade det varit bortgallrat och förstört 2008, ifall han inte under mellantiden blivit misstänkt eller fälld för ett nytt brott. Även sexualbrottslingars DNA-prov rensas ur registret efter bara tio år, av hänsyn till brottslingens ”integritet”, menas det – men till uppenbar fara för de kvinnor som drabbas av svårfångade serieförbrytare.
Reglerna för DNA-registret skyddar inte friheten i vårt land. De skyddar inte heller medborgare mot brott. Däremot ökas risken att individer drabbas av brott. Upprepad brottslighet underlättas genom att personer som rör sig i grovt kriminella miljöer eller har farliga personlighetsstörningar ibland inte får registreras, och i andra fall inte får förbli registrerade i DNA-registret. "
Det som jag redogör för i de två sista styckena har jag alltså själv skrivit om i Borås Tidning. Men annars har det, såvitt jag vet, knappast alls uppmärksammats i nyhetsförmedlingen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
