Visar inlägg med etikett folkstyre. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett folkstyre. Visa alla inlägg

lördag 18 juni 2011

Folkstyre eller ämbetsmannavälde i svensk vargpolitik?

EU-kommissionen har för några dagar sedan vevat ett varv till i frågan om den så kallade vargpolitiken ska bestämmas av de folkvalda i Sverige eller av icke-valda ämbetsmän i Bryssel eller EU-domstolen. Kommissionens miljö-"minister" hotar med att dra Sverige inför domstolen, men den svenska regeringen anser att kommissionen saknar hållbara skäl för detta.

Som vanligt i den här frågan har Ekoredaktionen hos Sveriges Radio rapporterat okritiskt och entusiastiskt om den linje som drivs av en avdelning inom EU-förvaltningen i Bryssel. Som vanligt är det för radion ganska ointressant att kompromissen om den svenska vargpolitiken bygger på ett svenskt riksdagsbeslut, för övrigt antaget under förra mandatperioden med stöd av fyra allianspartier samt socialdemokraterna.

Jag skrev om detta i Karlskoga-Kuriren tidigare i år, se här på bloggen under april 2011! Bland annat skrev jag då det följande om konflikten mellan tjänstemannamakt och folkstyre i vargpolitiken:

" ... [E]n minoritet som förlorat i riksdagen har ... kunnat mobilisera EU-byråkratin för att ställa riksdagen åt sidan. Sådant händer även i en del andra frågor, och kan i onödan skada väljarförtroendet för EU-samarbetet.

Förre tyske förbundspresidenten Roman Herzog har kallat det för en glidande centralisering som blivit inbyggd i EU-systemet: De som förlorar en fråga på hemmaplan försöker ofta flytta makt och beslut till EU-nivå.


Det underlättas av tänjbara, oklara EU-regler och av ambitioner hos EU-organen att vidga sin makt. Det har nu hänt även i vargfrågan.

De som vill ha minst 450 vargar, ingen licensjakt och mindre hänsyn till lokalbefolkningen har åsiktsgemenskap med tjänstemän i Bryssel, och dessa saknar nämnvärd respekt för den demokratiska processen i Sverige."

lördag 11 september 2010

För att skydda rösträttens värde - var aktsam med målstyrning, ramlagstiftning och tjänstemannavälde

Där det finns ett polititiskt innehåll i statsmaktens och kommunernas beslut ska de som bestämmer känna trycket från den allmänna och lika rösträtten. Alternativet - ett elitstyre av jurister eller byråkrater som inte behöver tänka på några väljare - är däremot fel system.

Diktaturläror, rasism och extremister kan hota vår demokrati, både inifrån och utifrån. Det är viktigt att vi är vaksamma där. Men det är inte det enda vi behöver vara vaksamma inför.
Av det som kan undergräva vår demokrati inifrån är det största hotet i dag att byråkrati och domstolar tar över mer och mer politisk makt. Vår rösträtt blir på det sättet trubbigare och svagare.

Det kan bli en ond cirkel. Om tjänstemännen ändå styr blir det mer ointressant att vara folkvald. Då kan intresset för att rösta och vara aktiv i partier sjunka ytterligare.

Jag har skrivit om detta många gånger, bland annat i Hallands Nyheter 2006. Den här texten är ett sammandrag av delar av den artikeln, med ett par tillägg:

" Alla som vill bevara vår demokrati måste se upp med ämbetsmannaväldets expansion, inte bara på ett eller två utan på en hel rad områden:

Målstyrning och ramlagstiftning är en förrädisk teknik som gör att riksdag och fullmäktige beslutar om vackra ord och målskrivningar, medan den verkliga makten att avgöra målkonflikter och intressemotsättningar hamnar hos tjänstemän eller i domstolar.

När tjänstemännen märkt att deras makt ökat och att de förtroendevalda försvagats har de börjat öka anspråken på att färre folkvalda skall påverka mindre av politiken. Kommunalråd och kommundirektörer dominerar mer än tidigare. Men den folkliga kontrollen av tjänstemännen kan då bli försvagad.

På motsvarande sätt vill höga statliga ämbetsmän gärna ha ämbetsverk där generaldirektören är enrådig, och där det inte finns styrelser av förtroendevalda som har makt att avgöra politiskt känsliga avvägningsfrågor. Det här var bland annat orsaken till förbittringen i glesbygderna över att man,
... [innan den nuvarande regeringens förändring av handläggningsordningen, ... hade] så svårt att demokratiskt påverka rovdjursfrågorna. "

Jag tog också upp de svenska förvaltningsdomstolarnas ökade roll i ärenden med ett tydligt innehåll av politiska avvägningsfrågor:

Dessa domstolar ... "har länge avgjort både rättsfrågor och lämplighetsfrågor. När mängder med ärenden som även har politiskt innehåll överlämnats till dessa domstolar har de blivit allt mer av oansvariga politiska makthavare.

I dessa domstolar blandas nu dömande, lagstiftande och verkställande makt på ett alldeles promiskuöst sätt."

Det skulle enligt min mening behövas en kraftfull reform där politiken togs bort ur domstolarna.

Vi behöver ta dessa och andra hot mot folkstyret på ett större allvar, för att skydda rösträttens värde.

Riksdagen behöver slå vakt om sin egen lagstiftningsmakt och budgetmakt, och inte låta dessa glida över till tjänstemän eller domstolar.

I kommunerna behöver de som är folkvalda se till att själva hålla ett fast grepp om de viktiga frågorna.