En skattereform för Industrisverige

I Västerbottens-Kuriren i Umeå skriver jag i dag på debattplats om den skattereform som ingår i regeringens budgetförslag, och som gäller sänkt skattesats i bolagsbeskattningen och hinder för skatteflykt genom s.k. räntesnurror. Hela artikelns text finns här.

Detta är, menar jag en av de intressantaste sakerna i alliansregeringens budget det här året. Ett modernt välfärdssamhälle måste bygga på starkt näringsliv och hög produktivitet:

" Kryphål som utnyttjas för organiserad skatteflykt i mångmiljardklassen spikas igen. Samtidigt sänks bolagsskattesatsen med drygt fyra procentenheter till 22 procent.

Det blir mer likabehandling av olika slags företag. De som haft tillfälle och fräckhet nog att med skattekonsulters hjälp organisera räntesnurror via skatteparadis kan inte fortsätta.
Andra företag får en betydande förbättring av kalkylen för investeringar i produktion i Sverige. Näringslivsklimatet förbättras, fast inte för skatteflyktskonsulter. Förbättringen är störst för dem som inte deltagit i karusellerna via Cypern och holmar i Karibien och Engelska kanalen. ..."

"...  Företagsbeskattningen behöver ... vara konkurrenskraftig, inte genom skatteflyktschanser för somliga utan genom lägre skattesats, lika för alla. En för hög skattesats gör det för billigt att vara mindre effektiv. Den motverkar både investeringar i ny produktionskapacitet och att internationellt verksamma företag har sina hemmabaser i Sverige. ... " 

Jag invänder i artikeln i V-K också mot föreställningen som tycks finnas på sina håll att bolagsskatten borde vara en lägre prioriterad fråga, och att det som nu föreslås åtminstone delvis borde ha kunnat få vänta några år till:   " .. Genom den omfattande skattereformen 1990 fick Sverige vad som då var en mycket konkurrenskraftig företagsbeskattning. Men redan omkring 2005 började genomsnitten för såväl EU som OECD bli mer konkurrenskraftiga än våra skatteregler.
Den reform som nu föreslås är inget man utan konsekvenser skulle kunnat vänta längre med. Tvärtom behövs med tanke på det svåra internationella läget snabba, tydliga besked om Sveriges beslutsamhet att vara en god miljö för tekniskt avancerade, globalt konkurrenskraftiga företag."

Det kan för övrigt noteras att regeringens förslag till ett bättre näringslivsklimat i den här delen inte har främjats utan snarast motarbetats från företagslobbyister, där särskilt organisationen Svenskt Näringsliv utmärkt sig negativt. Om detta skriver jag i V-K:

"Slående är hur regeringen tagit fram den här reformen trots småsurt gnäll från näringslivsorganisationer som mer vårdat omsorgen om ett av skattesystemets främsta kryphål."