Tyskland behåller brunkolseldningen som basen i sin elförsörjning, och det byggs nya kolkraftverk, medan kärnkraften förbjuds. Resultatet är allt annat än miljövänligt.
Dagens Nyheter tog upp Angela Merkels energipolitik i en ledare i går (9/9; artikeln finns här). Det är bra att det här uppmärksammas mer även i Stockholmspressen. Tysklands energipolitik är verkligt dålig som förebild, när det gäller behovet att minska utsläppen av klimathotande koldioxid.
Jag var i Tyskland i början på sommaren och även förra hösten, och såg då ett och annat av både energidebatt och stora och små kraftverk i Tyskland. Om detta skrev jag i Eskilstuna-Kuriren den 8 juni 2012: "En skönmålad brunkolspolitik". (Länk till den krönikan finns här.):
" Tysk energipolitik är att brunkols- och stenkolsverk ska stå kvar som en bas för elförsörjningen. Man kan tycka att just dessa verk borde ha en avvecklingsplan. Det har de inte. Däremot har varje kvarvarande kärnreaktor både ett datum för driftförbud och en begränsad kvot ström som det är tillåtet att sälja. Så tvingas de bort från elnätet 2015-22, medan brun- och stenkolverken eldar vidare.
Fossilgaseldade kraftverk är tänkta att täcka upp för vindkraften när det inte blåser, och utjämna skillnader över dygn och år mellan efterfrågan och baslastverkens effekt. Gas kommer ju i mängder från Ryssland, men de bolag som förväntas bygga pannorna konstrar och tycker villkoren är för dåliga.
Särskilt grönt är det i alla fall inte. Snarare brunt som i brunkol."
I samma ämne skrev jag i Jönköpings-Posten 19 april 2011, i ett debattinlägg på deras ledarsida. Då pekade jag på hur mycket större koldioxidutsläpp Tyskand har än Sverige, i förhållande till landets samlade produktion. Bland anant skrev jag följande i J-P:
" Till och med i Sverige finns en spridd uppfattning att tysk energipolitik är grönare än svensk. Men fakta om koldioxidutsläppen är att per invånare gör Tyskland dubbelt så stora utsläpp som Sverige.
Än mer upplysande är att jämföra hur mycket koldioxid olika länder på liknande utvecklingsnivå släpper ut i förhållande sin produktion och levnadsstandard. Det internationella samarbetsorganet i energifrågor – IEA – tar regelbundet fram statistik om detta för alla länder. IEA sätter även utsläppen i relation till varje lands BNP omräknad med s.k. köpkraftspariteter så att jämförelsen visar den verkliga ekonomiska standarden och inte snedvrids av ostadiga valutakurser. Från IEA:s statistik har jag gjort [en jämförelse] ..., där index 100 visar Västeuropas ”mittfält” i fråga om utsläpp, med länder som Storbritannien och Danmark.
Den som bara ser till vår geografi och industristruktur – med kallt klimat och långa avstånd – skulle kunna tro att Sverige låg i toppen med stora utsläpp i förhållande till ekonomins storlek. Men Sverige har index 54, koldioxidutsläppen i förhållande till produktionen är mer än 45 procent lägre än länderna i mittfältet.
Kärnkraftlandet Frankrike har 75. Spanien har 104, fossilgaslandet Holland 118 – och Tyskland har, i likhet med Belgien, Grekland och Finland indexvärdet 121! Jämfört med det ”gröna” Tyskland har Sverige ganska kallt klimat, långa transporter och många starkt energikrävande basindustrier. Men tysk energipolitik gör att deras koldioxidutsläpp i förhållande till produktionen är omkring 125 procent större än de svenska.
Bland världens industrialiserade länder är Sverige bäst – eller rättare sagt minst dåligt – i just den här grenen. Det beror bara till en del på vår vattenkraft. Att vi är ett minst lika avancerat export- och industriland som Tyskland, men har utsläpp som är klart mindre än hälften av deras nivå, beror på att Sverige satsat på både kärnkraft och biobränslen. Skogsindustrin och skogsbruket har tillsammans med kärnkraftverken gjort Sverige världsbäst. Detta är inget skäl till passivitet – tvärtom, trafikens oljeberoende är ett stort miljöhot och ett säkerhetshot som vi behöver ta oss loss ur.
Men vi ska inte se tyskarnas energipolitik som grönare än vår. De har visserligen gjort ett stort skrytnummer av generösa bidrag till solceller. Men deras huvudlinje är att avveckla kärnkraften och fördjupa beroendet av fossila bränslen. Tysk brunkolseldning fortsätter i stor skala. "
Det är ganska ovanligt att de här skillnaderna mellan länder som på andra sätt liknar Sverige klargörs i svensk nyhetsförmedling. Det är däremot vanligt att tysk energipolitik beskrivs på ett sätt som är tilltalande och för de tyska ledande politikerna i både regering och opposition i Berlin.
[Artikeln i J-P är inte tillgänglig på Internet. Den som så vill kan få ett pdf-dokument med den fullständiga texten och det diagram som åtföljde artikeln när den publicerades. Sänd i så fall ett mail till aw.skriftstall@telia.com]
måndag 10 september 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.