Räddningspaketet för Irland

Gunnar Hökmark [ledamot (m) av EU-parlamentet] har i ett inlägg på sin blogg om räddningspaketet för Irland lagt in en länk med hänvisning till det jag för ett litet tag sedan skrev om Irland och företagsbeskattningen.

Gunnar Hökmarks text i ämnet finns här.

Irland, bankkrisen och bolagsbeskattningen

Irland har nu liksom Grekland blivit tvunget att låna från andra EU-länder och från Internationella Valutafonden (IMF), därför att risken i landets egna statsobligationer är så stor att man inte är trovärdig som låntagare. Om detta skrev jag i en gästkrönika i Karlskoga-Kuriren i onsdags (24/11, finns inte på Internet), bland annat det här:

"Irland har satt sig självt i klistret och kan inte skylla ifrån sig på andra. ... Det Irland dragit på sig är något vi haft i Sverige också, en bankkris där stora banker lånat ut vårdslöst i en överhettad ekonomi där huspriserna stigit på i längden ohållbart vis. Vi hade en sådan kris i Sverige, som grundlades i det sena 1980-talets vårdslöshet och som sedan drabbade landet med full kraft omkring 1992.

Men Irland är ett långt värre fall, deras finanssektor hade tillåtits svälla så oerhört att fallfärdiga eller svaga banker nu drar ned statsfinanserna i avgrunden. Irland är alltså inte ett andra Grekland, vanskötseln har gått till på annat sätt.

Irland är snarare ett andra, mycket större Island. Kreditgivningen till och från Irland är så omfattande att stora bankkonkurser i Dublin skulle kunna utlösa omfattande kedjereaktioner.

... En följd är att risken i irländska statsobligationer tilltar så att räntorna på dem kan stiga genom taket, göra upplåning omöjlig och utlösa kollaps. De andra euroländerna, Internationella Valutafonden, Storbritannien – och på ett litet hörn även Sverige – går därför in och övertar för en tid ansvaret för irländska statens upplåning, på villkor som tvingar Irland att ändra sig. "

När det gällde de krav som omvärlden skulle ställa på Irland har inte bara budgetpolitiken utan även landets företagsbeskattning diskuterats ganska livligt. Irlands fräcka finansministrar har tärt mycket hårt på andra finansministrars tålamod. Detta handlar, skrev jag också i krönikan i Karlskoga-Kuriren, inte bara bara om själva skattesatsen i bolagsbeskattningen:

" Landet har satt i system att dra till sig både huvudkontor och dotterbolag från andra västländer genom att assistera bolag i deras skatteflykt. Företag som inte tillverkar på Irland utan bara handlar eller gör skentransaktioner betalar en bolagsskatt på marginalen på bara 12,5%. Den kan jämföras med 26,3% i Sverige, 28% i Storbritannien och i praktiken även i USA, 30% i Tyskland, 34% i Frankrike och nästan 40% i Japan. För att få hjälp att låna pressas nu Irland att höja sin bolagsskatt.

Men denna skattesats är bara en del av problemet. Väl så illa är det som kallas ”dubbel irländare”. Genom att skicka internprovisioner genom två olika irländska bolag, och sedan genom två holländska (något som lär heta ”holländsk macka”) kan vinster från helt andra länder flyttas till skatteparadis så att effektiv bolagsskatt blir nästan noll. Google – av alla företag! – är ett praktexempel på denna trafik. "

*

När det gäller Google och det irländska gynnandet av stora bolags skatteplanering, se tidigare notis här på bloggen i mitten av oktober 2010, där det även finns en länk till Bloomberg News.

Sedan artikeln den 24/11 skrevs har det visat sig att även Danmark, vid sidan av Sverige, deltar i långivningen till Irland med en ganska liten andel, vid sidan av huvudaktörerna, som är Euro-länderna, IMF och Storbritannien.

*

Tillägg: En hänvisning till mitt inlägg ovan har gjorts av Gunnar Hökmark, ledamot (m) i EU-parlamentet, i ett inlägg på hans blogg, som finns här. Han skriver i det inlägget om "räddningspaketet" för Irland.

Lästips i samhällskunskap: Bloomberg News avslöjar hur Google undviker att betala skatt

De så kallade skatteparadisen används för många saker som inte tål dagsljus. Efter 11 september 2001 ökades trycket mot dessa fristäder för fiffel och båg, knarkpengar och skumma transaktioner mellan diktatorer och deras hantlangare.

En hel del har uträttats de senaste åren när det gäller att tvinga fram samarbete från länder som satt i system att underlätta skattebedrägerier och hjälpa till att dölja de verkliga ägarförhållandena i olika verksamheter.

Men det finns mer kvar att göra.

Här är ett lästips om hur mycket skatteundandragande som är möjligt när stora företag utnyttjar skentransaktioner mellan olika länder för att få fram vinster i länder med nollbeskattning eller mycket låg beskattning, medan de förluster som inträffar deklareras i länder med relativt höga bolagsskatter.

Hur det mycket lönsamma Internetföretaget Google gör för att komma undan amerikanska och andra bolagsskatter beskrivs i en artikel hos Bloomberg News, ett av världens ledande nyhetsmedier i fråga om affärsjournalistik. Artikeln finns på den här adressen.

Google sänker sin effektiva skattesats för bolagsskatt till endast 2,4 procent. Detta sker genom att med konstlade transaktioner och riggad internprissättning skicka vinsterna först genom Irland och sedan genom Nederländerna, varefter de går till ett sådant skatteparadis som Bermuda.

Det är värt att lägga märke till att två EU-länder här har nyckelroller i att underlätta och stimulera systematiska manipulationer för att undvika skatt i andra länder som är deras vänner och i Nederländernas fall också deras allierade i Nato.

Irlands och Nederländernas roll i sådana mindre vackra sammanhang är ingen direkt nyhet. Andra EU-länder som figurerat när det gäller att främja skatteflykt och kamouflera de verkliga ägar- och intresseförhållandena är Österrike och Cypern. Även Belgien och Luxemburg hör till dem som tvingats backa en del när trycket mot skatteparadis och andra liknande förfaranden ökats inom bland annat OECD. Detsamma gäller Schweiz och Liechtenstein.

Men som sagt läs gärna artikeln från Bloomberg News - den är en lektion i samhällskunskap.