Nyligen avled förre presidenten i Tjeckoslavakien, senare i Tjeckien, Václav Hável. Jag skrev då om hans insats i en krönika i Eskilstuna-Kuriren (lib), bland annat följande:
" Vad gjorde honom till en så stor politiker? Jo, det moraliska budskapet: vikten att bryta med lögnen, med det kommunistiska dubbelspråket. Hans tro på demokratin som mer än en beslutsordning, på demokratisk samhällsanda, på individens ansvar som medborgare."
Och följande:
" Vad gjorde honom till en så stor politiker? Jo, det moraliska budskapet: vikten att bryta med lögnen, med det kommunistiska dubbelspråket. Hans tro på demokratin som mer än en beslutsordning, på demokratisk samhällsanda, på individens ansvar som medborgare."
Och följande:
" Han blev vald och omvald fast det nästan saknades parlamentariskt stöd för hans värderingar. Tjeckisk politik har blivit delad mellan höger och vänster. Bara svaga och tillfälliga partier har företrätt något som liknat Václav Havels högst personliga blandning av liberalism, aktivistisk internationalism, väst- och Natoinriktning, miljöpartism och kristdemokrati.
Som demokratisk ideolog byggde han inga system och skrev inga stora böcker, han verkade med det talade ordet, ibland med artiklar. Hans budskap var långt mer omfattande än kritiken mot Sovjetsystemet. Det centrala var känslan för rätt och fel, den moraliska hållningens avgörande betydelse. Det gjorde honom också till en skarp kritiker av en övertro på naturvetenskapen, där denna görs till förment överideologi.
Låter man vetenskapen tränga undan tros- och värderingsfrågorna breder moralisk relativism, korttänkt materialism och ödeläggande miljöförstöring ut sig, en inskränkt, ateistisk civilisation. En sådan går mot sammanbrott om inte människor i tid förstår var den vägen kan sluta, menade han. Kommunismen är inte det enda system som i gudlös morallöshet kan förstöra sig självt."
*
Hela krönikan i E-K om Václav Hável finns på den här adressen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.