Lundingruppen hanteras milt men H & M får obefogad kritik

Kritik mot företag som beter sig illa i fattiga länder behövs ibland - men den ska vara seriös ifall man ska bry sig om den. I Sverige har vi till exempel haft alldeles för lite nyhetsrapportering om Lundin-gruppens affärer i Eritrea, Syrien och Sudan.

Däremot har flera av landets tyngsta nyhetsmedier den här veckan gjort en stor sak av ett påstående från en aktionsgrupp om att klädföretaget H & M skulle vara skyldigt Bangladesh 100 miljoner kronor i obetalda bolagsskatter, som de undandragit genom skatteplanering.

Jag har skrivit om de här frågorna i en gästkrönika i dag i Eskilstuna-Kuriren:

http://ekuriren.se/ledareasikter/gastkronika/1.738116-inbillade-bolagsskandaler-och-alldeles-verkliga

Felet med detta angrepp på H & M är att de inte tänkt på om H & M driver någon fabriks- eller butiksrörelse i landet. Det gör de i själva verket inte. Däremot är de en viktig exportkund för textilindustrin i Bangladesh. Men att importera varor från ett land innebär inte att man har en bolagsskattepliktig verksamhet där. Det går inte att skatteplanera bort bolagsskatt från ett land utan att själv driva något så när omfattande rörelse där.

Man kan tycka att stora medier som Sveriges Radios ekoredaktion skulle ha tänkt på en sådan sak. Det gjorde de inte utan framställde anklagelsen mot H & M som om den var en stor ekonominyhet. Det var den i sjäva verket inte. Den var en anka. Finns det något H & M kan kritiseras för i sina handelsrelationer med Bangladesh så kan det i varje fall inte vara fråga om skatteplanering med bolagsskatten.

Men när kommer Sveriges Radio att på allvar granska den svenska Lundin-gruppens samarbete med regimen i Eritrea som håller bland andra Dawit Isaak fången?