I den kristna tidningen Hemmets Vän, som ges ut i Örebro varje vecka, medverkar jag sporadiskt med krönikor, och senast gjorde jag det i torsdags. Jag utgick då från intryck under två resor i Tyskland, och skrev om Erfurt, Berlin och Aachen, men framför allt om uppgörelsen med nazismen och om medlöperiet då nazismen tog makten.
" I Berlins presidentslott Bellevue sitter nu en pastor som statsöverhuvud, en framträdande predikant för demokratiska värden. Ute i staden är många spår av brun och röd diktatur utplånade. Men gator, torg och byggnader är i alla fall just de platser där diktaturen visade sin makt, där ondskan hyllades, där människor i synd och förnedring underkastade sig ... ."
Slutklämmen i artikeln är den här:
"Av historien måste man lära. Synd måste inte upprepas. I huvudsak är uppgörelsen med nazismen, klarsyntheten om hur djupt man föll, genomgripande i Tyskland, och har stärkts med tiden efter ett omfattande förnekande och tigande de första 20 åren efter 1945. Detta gäller både kyrka och samhälle i stort.
I diskussionen om stat, politik och religion finns det centrala här – inte i tjafset där dagens nya intolerans vill stämpla varje kyrkorum som farligt för barn.
Kristendomen är en befrielsens tro. Den har ofta förvanskats till något annat. Den uppgift en kristen har är att inte ligga platt på magen över gravhällen, och inbilla sig att Kristus dyrkas på det sättet, utan att resa sig upp och i frimodighet gå ut och verka för friheten i Kristus; att ta emot nåden, och kallelsen att verka till medmänniskors bästa i ett fritt samhälle."
Hela artikeltexten finns på tidningens hemsida - här.
måndag 18 juni 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.