De hemliga ägarna av fossilgasnätet - en utmaning mot liberalismens offentlighetsprincip

Varför får det hållas hemligt vem som äger naturgasnätet i Sverige? Den frågan ställde jag i en debattartikel som publicerades på Sveriges Televisions webbplats 8/9 2011, under "Debatt". Där skrev jag också om det delvis svenskägda oljehandelsbolaget, där en svensk är en ledande person och en av de synliga ägarna, men där det finns obekräftade uppgifter om något slags band till den politiska ledningen i Ryssland. Om det bolaget hade Uppdrag Granskning i SVT nyligen ett uppmärksammat inslag - se den här bloggen 5/9 2011..

Men dessutom tog jag alltså i debattartikeln upp ägandet av naturgasnätet (där det är Svenska Dagbladet som stått för angelägen nyhetsrapportering) och behovet av skärpta föreskrifter om offentlighet. Liberalismens offentlighetsprincip är till för öppenhet och ärlighet i samhället i stort och den behöver ges en skärpt tillämpning:

" Det är dags att skärpa kraven på offentlighet om ägarmakten. ... Svenska Dagbladet har avslöjat hur den Wallenberganknutna bolagsgruppen EQT skapat ett monopolägande av fossilgasnätet. EQT hemlighåller nästan helt vilka som är de verkliga ägarna och kan tillgodogöra sig de monopolvinster som kan uppstå. En av de få upplysningar som går att få fram är, som SvD visat, att förre finansministern Pär Nuder (S) personligen äger en obetydlig andel på ett ställe i kedjan av i övrigt mörklagda ägarbolag.

Metoden som används är mycket vanlig. En ägarkedja slingrar sig genom en rad av skatteparadis och bolagsregister där offentlighetsprincip saknas. Bakom EQT-anknutna Swedegas har SvD hittat ett drygt halvdussin holdingbolag utan anställda. Två finns i Holland, vars mörklagda bolagsregister ofta används för att gömma sådant som man vill dölja för allmänhet, finansmarknad och myndigheter i övriga EU. Ännu ett bolag finns på kanalön Guernsey, en känd lokal för skatteundandragande skentransaktioner. ... "

Att företag har legitima intressen att för sina konkurrenter dölja tillverkningsmetoder, affärsmodeller och anbudsvillkor innebär - skrev jag - inte att det bör vara legitimt att dölja vem som äger vad:

" Liberalismens offentlighetsprincip är inte begränsad till att bara kontrollera statsmakten, den är till för öppenheten och ärligheten i samhället i stort.

Faran med skatteparadisen gäller mycket mer än deras användning för att flytta vinstmedel mellan länder för att få bolagsskatten att gå mot nollstrecket. Att detta troligen är huvudmotivet när det gäller EQT och gasledningsmonopolet bör inte göra att man försummar de andra farorna med hemlig ägarmakt.

Utbyggnaden av gasledningar i Sverige är en av de stora energipolitiska stridsfrågorna, med mycket aktiv lobbyverksamhet för ökad fossileldning och beroende av gasexportländer som Ryssland. Hur ska vi veta vilka de hemliga ägare är som har intresse av att i hemlighet understödja gaslobbyismen genom PR-företag med hemlighållna uppdragsgivare? Hemlighållen ägarmakt är detsamma som en risk för ekonomisk påverkan på demokratin genom kanaler som är dolda för väljare och press.

Skatteparadisen har skapat en gråzon av skumrask där inte bara etablissemangets EQT kan röra sig, utan helt andra aktörer, som sysslar med mutor, insiderbrott och värdepapperssvindel. Samma mörkläggning gynnar narkotikabaroner, vapenhandlare och stortjuvar som använt presidentämbeten till att råna sina egna länder. Där kan också de som förmedlar pengar till terroristorganisationer röra sig.

Enormt rika hel- och halvdiktaturer kan dölja sina egna transaktioner, ägarpositioner och agentnät. Genom mellanhänder i skatteparadis kan de operera inne i det ekonomiska systemet i länder som Sverige. ... Genomgripande offentlighetsreformer behövs för att skydda marknadsekonomin, transparensen på finansmarknaderna och demokratiernas säkerhetspolitiska intressen. Centralt måste vara att öppna alla mörklagda bolagsregister för insyn i aktieböcker och årsredovisningar. I den frågan bör det sättas press även på skatteparadisen, så som OECD-länderna med viss framgång gjort när det gäller skatteflykten.
På viktiga områden bör det bli ett lagstadgat villkor för att få bedriva verksamhet att hela ägarkedjan är offentlig. Det är till exempel ett rimligt krav att den som vill äga infrastruktur som gasnät måste visa upp hela ägarbilden, inte bara Pär Nuders lilla aktiepost. "

* * *

Hela artikeln på SVT-Debatt finns att läsa på den här adressen.

De liberala skolreformerna genomförs därför att de behövs

I radionyheterna den här morgonen (16/9) handlade det om hur Skolinspektionen och Skolverket det senaste årtiondet sett hur skolor inte ger eleverna de kunskaper som de enligt läroplanerna skulle få. Det är resultaten av grundskolans mångåriga problem de sett - innan resultaten av de senaste årens liberala skolreformer har börjat göra verkan.

Vad det här nyhetsinslaget påminner om är att det finns många och goda orsaker till den omläggning av skolpolitiken som folkpartiet liberalerna går i spetsen för. Jan Björklund har fått fram riksdagsbeslut om stora förbättringar i grundskola, gymnasium och lärarutbildning och dessutom en mycket omfattande omarbetning och uppstramning av skollagen, just för att kvalitetskraven på skolan ska bli sådana att skolorna blir bra för alla och inte bara för dem som har det bra redan förut.

I går kväll (15/9) ägnade sig TV:s Uppdrag Granskning åt brister och avarter och ägarbyten hos en del icke-kommunala skolor. De på TV är inte de enda som har sett att en uppstramning behövs. Riksdagen har beslutat om en ny skollag, den har kommit till på Jan Björklunnds (fp) förslag och skärper kraven på bland annat friskolorna. En del av dessa skolor har tagit genvägar för att göra bättre ekonomiska resultat genom att inte göra hela det jobb de ska göra. Dessa möjligheter till genvägar täpps nu till. Jan Björklund har ytterligare en del sådant på gång.

Det lär ha varit så (jag hade inte tillfälle att se programmet) att TV:s Uppdrag Granskning visade på problem men sedan inte tyckte att tittarna behövde veta att regering och riksdag redan vidtagit åtgärder i dessa frågor.

I stället tycks man från TV ha ägnat sig åt att särskilt tråka riksdagsman Thomas Bodström (s) som varit justitieminister men även tagit plats i styrelsen för ett av de större privata friskolebolagen, Pysslingen AB.

Det kan väl ha sitt intresse att han satt sig på just den stolen. Men det klipp ur Uppdrag Granskning som sändes som förhandsreklam i Rapport visade TV-rapportering från en av de sämre sidorna. Man tjatar på en ovillig politiker som håller på med presskonferens i annat ämne, och man tjatar tills han blir oartig och så sänder man hur snorkig han är. TV tillför inte särsklt mycket i sak med detta slags klipp- och frågeteknik.